Fredrik Wolff - Kemisk kärlek lyrics

De mörka åskmoln som omgett mig Enda sedan jag var en liten grabb Har nu börjat röra på sig Himlen öppnar sig och solen tittar fram Ändå kan jag inte se något ljus De varma starka strålar som Solen skickar mot mig silas bort Av min apatiska hjärna Jag tänker för mig själv: Du kunde lika gärna varit gubben i månen Grå och trist, kall och död Nu när jag tänker efter har vi mycket Gemensamt du och jag Vi är båda på herrens baksida Tomt på liv, tomt på hopp Enbart ett livlöst skal som väntar... Väntar på att solen skall förvandlas Till en stor röd jätte och sluka oss Tillsammans med Herr Tellus och dess Oförskämt lyckliga hjärnskadade invånare Min enda räddning ifrån mitt depraverade Nersmutsade liv är du.. du gör mig lycklig Att bara få vara i din närhet gör mig Helt skakig av glädje och kärlek Jag drar en lina och du förs upp genom Min näsa och ger mig mening Du lyser upp det tomrum jag befinner mig i Och för en stund är jag på riktigt glad Men bara för att allt sedan ska sköljas bort Av en mordisk tsunami utan hämningar Allt ligger öde och min skalle har fått sig En rejäl smäll... ensam får jag ligga i Detta inferno.. men det är okej älskling Om nån timme ska du få fylla mitt huvud Med förhoppningingar om en ljus framtid än en gång Men just nu måste jag vila