Folk Och Rackare - Liten Kersti stalldräng lyrics

Där bodde en bonde på Östervalla he', - Och den lilla, - Döttrar, de hade han, och rara voro de. - I vånn stall har hon tjänt uti lönndom. - Han hade fella fyra, han hade fella fem, Liten Kersti, hon var allra rarast utaf dem. Liten Kersti, hon går sig åt skräddarebyn Där låter hon göra de riddarkläder ny. Liten Kersti, hon går sig åt skomakareby Där låter hon skära de riddarstöfvlar ny. Om dagarna så rider hon de fålar i grön äng, Om natten så sofver hon i härtigens säng. Om dagarna så rider hon de fålarna till vann, Om natten så sofver hon på härtigens arm. Vår stalldräng har blifvit så underligen tjock, Så han inte kan klifva i sadelen opp. Vår stalldräng har blifvit så underligen fet, Så han inte kan rida, när solen skiner het. När drottningen in genom stalldörren steg, Liten Kersti, hon bort genom stalldörren smög. Härtigen, han breder ut kappan så blå, Däruppå föder hon de sönerna två. Frökner och prinsässer, de greto uti harm, För liten Kersti sofver uppå unge kungens arm. Frökner och prinsässer, de greto uti flod, - Och den lilla, - För det, att han sig en bondedoter tog. - I vånn stall har hon tjänt i stor löndom. -