Cwealm - Kadavret lyrics

Minns ni, min älskade, synen vi såg i sommarens milda ljus denna morgon: ett skändligt kadaver som låg på skogsstigens bädd av grus? Med lyfta ben som en kvinna i brunst och svettandes gift som en sjuk utbjöd det fräckt sin av febrig dunst stinna, obscena buk. Och solen stekte detta ruttnande djur för att upplöst och hundrafalt kunna ge åter till moder Natur vad hon hopfört till en gestalt. Kring buken surrade asflugors flock medan larvernas svarta här flöt fram likt en vätska seg och tjock över lemmar som sakta föll isär. Allt sänktes och steg likt ebb och flod eller frambröt i bubblande skred, som om kroppens liv, där den pöste, bestod i att mångfaldigt brytas ned. En sällsam musik steg upp därifrån som från vindar, bäckar och träd eller vannan där bonden med lugn, monoton rörelse rensar sin säd. Och formerna suddades ut och försvann likt en skiss, en vag, nästan död dröm som konstnären bara kan gestalta med minnet som stöd. En otålig hynda bevakade oss bakom klippan, i lystet begär att från liket, så snart vi gått, slita loss det stycke hon kvarlämnat där. Och dock skall ni likna en gång detta as och denna besmittelses pust, ni, solen i min värld, mina ögons extas, min ängel och högsta lust! Ja, detta, min drottning, väntar er då ni biktat och blivit smord och lagts under gräs och blommor som ler att bland knotor multna till jord. Allt sänktes och steg likt ebb och flod eller frambröt i bubblande skred, som om kroppens liv, där den pöste, bestod i att mångfaldigt brytas ned. En sällsam musik steg upp därifrån som från vindar, bäckar och träd eller vannan där bonden med lugn, monoton rörelse rensar sin säd. Och formerna suddades ut och försvann likt en skiss, en vag, nästan död dröm som konstnären bara kan gestalta med minnet som stöd.