Anna-lotta larsson - Flickan och kråkan lyrics

Jag satt häromdagen och läste min tidning En dag som så många förut Jag tänkte på alla dom drömmar man drömt Som en efter en har tagit s*ut Då såg jag en bild av en flicka Med en skadskuten kråka i famn Hon springer iväg genom skogen Så fort som hon någonsin kan Hon springer med fladdrande lockar Hon springer på taniga ben Hon bönar och ber hon hoppas och Att det inte ska vara försent Flickan är liten, hennes hår är ljust Hennes kind är så flämtande röd Kråkan är klumpig och kraxande svart Om en stund är den alldeles död Men flickan, hon springer för livet Hoes en skadskuten kråka i famn Hon springer mot trygghet och värme För det som är riktigt och sant Hon springer med tindrande ögon Hon springer på taniga ben För hon vet att de är sant, de som pappa sagt Finns de liv är de aldrig försent Jag började darra i vånda och nöd Jag skakade av rädsla och sckräck För jag visste ju alldeles tydligt och klart Att det var bilden av mig som jag sett Mitt hopp är en skadskuten kråka Och jag är ett springande barn Som tror det finns någon som kan hjälpa mig än Som tror det finns någon som har svar Jag springer med bulltande hjärta Jag springer på taniga ben Jag bönar och ber, fast jag egentligen vet Att det redan är alldeles försent