Flög kanske genom moder Kaos' dunkla själ Då hon i födselvåndor låg med denna värld En plötslig hägring av en värld, ur stånd att här Himmelsk renhet få sin form och verklighet? Har då, i häpnad över synens majestät
Hon genombävats av en trånad, som är kvar Mänskolängtan till en mänsklig mönsterbild? Har då, i anings om sitt fosters låga art Hon i sin anings smärta givit oss ett arv Känslan av en knappt försonbar uselhet?