Nog står jag ut med livet
(Som ett fladdrande ljus 1990)
Nog står jag ut med livet
Trots skavsår på min själ
Det är inte allom givet
Få färdas längs utstakad väg
Det finns dom som alltid längtar sig bort
Jag har alltid längtat till
Vägen är lång och lyckan alltför kort
Jag har alltid vandrat vill
Ja, jag har längtat till en kvinnas bröst
Som skulle söka upp min hand
Att skänka styrka och va' till tröst
åt en vilsen vandringsman
Ja, man färdas utan guide och lots
I livets farofyllda skog
Den marschen gör man väl till fots
Och skavsår får man nog
Ja, jag har letat efter en hemvist
Efter kärlek och efter frid
Jag sökte till och med en sanning
I denna lögnomspunna tid
Ja, man stretar och man gnetar
För att nånting komma till
Som alla andra går man och letar
På en vandring som är vill