Av mjödet tagen med kvinnan dragen
jag väntar dagen i björnens skinn.
Jag stympar armar, jag river tarmar
där striden larmar, jag stormar in.
Jag mördar björnen, jag matar örnen
bland snår och törner, i vind och köld.
Stark i anden så väl som handen
går jag mot branden för utan sköld.
Korpar, korpar se mig nu korpar,
i skenet glimmar blodigt svärd.
Korpar, korpar se mig nu korpar,
jag skrattar åt min hädanfärd.
Bärsärkagång, bärsärkagång
Bärsärkagång, bärsärk.
Bärsärkagång, jag går bärsärkagång.
Bärsärkagång, bärsärk.
Av fröjden driven, av nordan riven
av Odin given min björnahamn.
Det är där det gällas, som Odin kallas
men en skall falla, jag hör mitt namn.
När vargen yla, jag känner kyla
av näckens skrattande dödens frest.
Ty odlat söner med rikets böner
och gråter icket till vinterkvist.
Korpar, korpar se mig nu korpar,
i skenet glimmar blodigt svärd.
Korpar, korpar se mig nu korpar,
jag skrattar åt min hädanfärd.
Bärsärkagång, bärsärkagång
Bärsärkagång, bärsärk.
Bärsärkagång, jag går bärsärkagång.
Bärsärkagång, bärsärk.
Korpar, korpar se mig nu korpar,
i skenet glimmar blodigt svärd.
Korpar, korpar se mig nu korpar,
jag skrattar åt min hädanfärd.
Bärsärkagång, bärsärkagång
Bärsärkagång, bärsärk
Bärsärkagång, jag går bärsärkagång
Bärsärkagång, bärsärk
Bärsärkagång
Korpar, korpar
Bärsärkagång
Se mig nu, korpar
Bärsärkagång, bärsärk
Bärsärkagång
Korpar, korpar
Jag går bärsärkagång
Se mig nu, korpar
Bärsärkagång, bärsärk