[Musik: Vintersorg] [Lyrik: Norberg&Vintersorg] Under t?ta kvistb?ltens g?laved P? ljungkl?dda hygler och furvuxen hed Under m?nsk?rans spirande skymningsglans Som f?rtrollar och f?gnar i skugglekens dans Mannakulning ljuda i f*ger ton I skydraget insveper daggst?nkta mon En skepnad sk?njes nu ute kv?llningens f?ng Och tr?nande sjunger en sn?rjande s?ng [Refr?ng:] Sj?lasutten Ditt tunga sinne l?mskt hon tjusar H?lrygg rutten Dig leder i f?rd?rv Sj?lasutten Ditt arma blod f?r huldran rusar H?lrygg rutten I dunkelheten k?rv P? skogens rese f?rdes de vildsk?na r?
I stj?rnpraktens lyster l?ngs den hogstarka ? Hon dig lockar fr?n milans gl?dande kol Och f?rd?rvar sinnesfriden hos din gem?l I gruvlig oro hon kallar ditt f?rslavade namn Men fj?ttrad du st?r i skogfruns giriga famn Hon var den vackraste m? som bland kvinnfolk fanns Men i gr?mossan sl?par en djurlik svans [Refr?ng:] Nu n?r myrdimman t?tnar i gryningens tid ?ter igen du ?r hemma vid Men i sj?len du v?ndas och tiden blir sv?r Ty tankarna f?rdas mot vildvuxna sn?r Att i d?velse tj?na det blevo din lott N?r skogsnuvan kallar och tar dig f?rg?tt [Refr?ng:]