Jag gick till kloka gumman
Jag gick till kloka gumman
i skogen där hon bor
Där satt hon på en stubbe
Där satt hon på en stubbe
och såg på sina skor
Jag gick till kloka gumman
Jag gick till kloka gumman
när smärtan blev för svår
Dom sa, hon kunde bota
Dom sa, hon kunde bota
alla sorters sår
Jag prata' och jag prata'
Hon svara' ingenting
Hon satt i samma tystnad
som skogen runt omkring
Hon titta' i mitt inre
Hon lyssna' på mitt bröst
Sen tog hon mina pengar
och stoppa' i sin börs
Jag gick till kloka gumman
Jag gick till kloka gumman
Sen gick jag därifrån
Allting var det samma
Allting var det samma
när jag gick som när jag kom