Jag är en medelkla**grabb
från ett medelkla**hus
i ett medelkla**kvarter
Ni vet ett sånt där folk bor på första våningen
för dom är rädda för att ramla ner
Där man putsar och polerar
och håller ångesten i schack
För det är viktigt att le
och man får inte trampa fel
ifall man vill va medelkla**
Jag har en medelkla**bil
och ett medelkla**jobb
och en medelkla**frisyr
Jag far på medelkla**emester
ifall det inte blir för dyrt
Och alla mänskor som jag träffar
dom har ta'tt på sej samma mask
Och alla pratar som jag
och alla tycker likadant
för dom är också medelkla**
Mamma, mamma
jag kommer inte ut
Jag springer och jag springer
men det tar aldrig nånsin s*ut
Mamma, mamma
jag kommer inte fram
Fast jag jäktar, gnor och stressar
kommer jag inte någonstans
För en medelkla**grabb
från ett medelkla**hus
är livet inte lätt
Han ska va störst, han ska va bäst, han ska va starkast
och hoppa högst och veta mest
En dag blir drömmen kanske verklig
och han blir prins i ett palats
Men hur han än ligger i
för att bli aristokrati
så är han ändå medelkla**
Ja, har man själv klättrat opp
om än till samhällsstegens topp
så är man alltid medelkla**.