Så kom den åter, kärleken
den resta och försvunna
Så stod den i vårt rum igen
så rosenröd och grann
som om den alltid hade varit där
som om den aldrig varit borta
Och du var åter den som jag höll kär
Och jag fick åter va din man
Och sorgerna som tyngde oss
och tårarna vi fällde
och orden som vi slitit loss
och kastat på varann'
det var som om dom aldrig funnits där
och aldrig nånsin riktigt gällde
Och du var åter den som jag höll kär
Och jag var åter i din famn
Det kanske var ett ord du sa
En skiftning i ditt öga
Som gjorde mej, så väldigt glad
Att allt det sorgliga försvann
Och det som varit tungt blev lätt
och kyla blev till värme
Och allt det där som varit fel blev rätt
Och allt det mörka blev till ljus