Det var Harry och Kenneth och Torbjörn och jag
Och Göran som brukade ses med piano och banjo
Och sax och trombon
Nästan som Hot Five fast utan trumpet
Och Harry var sötast och Kenneth var blyg
Och Göran kom alltid i slips och kostym
Men Torbjörn var tuffast och pratade mest
För hans far satt i rullstol
Så han skulle alltid va bäst
Och världen var gammal men livet var ungt
Och den som kunde spela var den som var kung
Så vi satt där hos Harry och träna' ihop
På det långsamma temat, på Basin Street Blues
Och höstar blev vintrar och vintrar blev vårar
Och somrarna kom och försvann
Och i ändlöse samtal om alla och allt
Växte målen och planerna fram
Torbjörn ville måla och Harry bli rik
Och Kenneth kom alltid med tysk poesi
Och jag skulle skriva en väldig roman
Och Göran var först med Marx Kapital
Och världen låg öppen och livet var vårt
Och allting var möjligt och inget för svårt
När vi satt där hos Harry och spela' ihop
På det långsamma temat, på Basin Street Blues
Så en dag så gifte sej Kenneth
Och Harry försvann ifrån stan
Och Göran börja' jobba på Skånska Cement
På kontoret precis som sin far
Och en dag var Torbjörn förändrad
Och sen blev han alldeles knäpp
Han sa, han var bror till John Lennon
Men de'e klart att Lennon var den som var bäst
Och allt blev för mycket och allt blev för stort
Och livet gick plötsligt så fruktansvärt fort
Jag träffade Torbjörn på stranden en dag
Han sa att han hade det bra
Han hade gift sej och skilt sej
Och gift sej igen och sysslade mest med reklam
Och Göran har just kommit hem från Peru
Med två adopterade ungar och fru
Och Kenneth har bli'tt nån sorts kulturbyråkrat
Men det är ingen som vet var Harry blev av
Själv åker jag runt med ett rock'n'roll band;
En vinddriven kung i ingenmansland
Men jag tänker ibland på när vi spela' ihop
På det långsamma temat, på Basin Street Blues