Lommens sorgsna rop, dör stilla ut.
Rimfaxes fradga faller, på Nerthus svala hy.
Nattsvart, frustande, skrider han fram.
Svaga glimrande ljus, från bergens vrår.
Dimmfolket samlas, över äng och myr.
Trädens skuggor vaknar, i nattligt sken.
Ur högarnas fuktiga djup, under himlens blick.
Till vargars ekande yl, träder klarhet fram.
Ur nattens källa, strömmar de åter fram.
Nattväsen, urväsen från skogarnas djup.
Gråbens vandring i korpögas blick.
Nattväsen, skuggväsen från jordens djup.
Nattens eviga urkraft.
Nattväsen, urväsen från himlens djup.
Stjärnklädda skepnader sveper ned.
Nattväsen, skuggväsen från havets djup.
Drivna av evig hunger.
Nattväsen, urväsen från bergets hall.
Stenars skimmer i dimmornas land.
Nattväsen, skuggväsen drar snart stilla hän.
Vid Dellings svallande sken.