Gå till glimma glänta, till dess gröna moss
Sätt dig där att vänta, i aftonstjärnas bloss
När dess sken dig blända, då ska stigen visa sig
I dess andra ända, där väntar jag på dig
Lyktgummor och gubbar, lyser som ett spår
Mellan snår och stubbar, med silver i sitt hår
Sköljer dig i lågor, hesa skratt och bett
Trots dess vita plågor, så leder de dig rätt
Stigen ska dig leda, till ett skyhögt berg
Med vägar: kala, breda, stålgrått i sin färg.
Kyss dess kalla panna, och säg du vill va' min
Är de orden sanna, ska du släppas in
Vandra genom vindlar, över hängbroar och språng
Fladdermöss och spindlar, bergets djupa sång
Fortsätt utför stupet, ja, fortsätt bara gå
Längst ner i djupet, där brinner elden blå
Där ska du finna en underjordisk flod, vars botten tyckes brinna,
Det är bergets blåa blod
Titta mot dess norra strand, där finner du en båt,
Med segel utav hjärtats brand och skrov av frusen gråt
Floder(?) lös i natten, låt dig föras med
Spegelsvarta vatten är allt som står att se
In i bergets hjärta, på en väldig sjö
Ur dess djupa svärta, där tornar upp en Ö
Ta dig in till stranden, till dess dunkla hamn
Sträck ut ena handen och viska tyst mitt namn
Är du inte längre rädd, då ska du finna mig
På en blodröd blomsterbädd, där väntar jag på dig