Jag satt och drack en Gammeldansk på en krog i Köpenhamn
Jag var ensam och slagen och längtade så efter någon att hålla i famn
Då kom hon in genom dörren som ett svar på den bön som jag bad
Och när hon log mot mig och blinkade då visste jag vad jag ville ha
Det var nånting med henne som jag tyckte mig känna igen
Hon hade nog varit utvikt i nåt magasin för män
Men det måste vart längesen nu hon var säkert 15 år äldre än jag
Och fast hon var en kvinna av natten var hon vacker som en dag
Jag sa min sköna jag har inga pengar jag är en fattig förlorad poet
Men om ni blott för en endaste timma ville lindra min ensamhet
Då skulle jag bli evigt tacksam och det måste ha hänt någon gång
Att en trubadur fått köpa kärlek och betalat med en sång
Hon skrattade till och kysste mig lätt och skakade på huvudet med grace
Sen lade hon en sedel på disken och gubben han fyllde mitt glas
Och innan hon gick ut i natten sa hon skål och god lycka min vän
Och jag drack upp min Gammeldansk sen var jag ensam igen