Jag har inte vilat sedan jag låg i mammas mage
Ja det var längesen, längesen jag kände den tryggheten
Förgångna är nu dessa dagar, för
Tiden rinner ju så fort, rummet krymper
Ni ser mig vrida, ser mig vända
Stark är längan hem, ja, och lång är färden
Ensam går man här i världen
Säg, vart finner jag balans, allt jag möter i denna värld är kaos
Ja, och hur nära jag än kommer så finns det en distans
Allt jag vill ha är lite resonans
Ja, det är något, något, något hos mig som håller tillbaka men jag
Känner även det som håller vaka
Men vad är vad, och är det något som tillhör detta jag
Finns det något mer? Låt mig smaka.
Är det detta som vi kallar liv?
Säg, vad är det då för liv vi lever
Är det detta som vi kallar liv?
Separerade från mängden
Är det detta som vi kallar liv?
Vad hände med vår frihet?
Är det detta som vi kallar liv?
Är det detta som vi kallar liv?
Vart finner vi balans när vi själva utgör detta kaos?
Söker överallt och
allt vi behöver är lite resonans.