Åter igen gryr dagen vid din bleka skuldra.
Genom frostigt glas syns solen som en huldra.
Ditt hår, det flyter över hela kudden.
Och om du var vaken skulle jag ge dig
Allt det där jag aldrig ger dig.
Men du, jag ger dig min morgon,
Jag ger dig min dag.
Vår gardin den böljar svagt där solen strömmar,
Och långt bakom ditt öga svinner nattens drömmar.
Du drömmer om nåt fint,
Jag ser du småler.
Och om du var vaken skulle jag ge dig
Allt det där jag aldrig ger dig.
Men du, jag ger dig min morgon,
Jag ger dig min dag.
Utanför vårt fönster hör vi markens sånger,
Och som ett rastlöst barn om våren
Dagen kommer.
Du, jag tror vi flyr rakt in i solen.
Och om du var vaken skulle jag ge dig
Allt det där jag aldrig ger dig.
Men du, jag ger dig min morgon,
Jag ger dig min dag.
Jag ger dig allt jag har
Kvar.
Jag tror vi flyr.
Och jag tror vi flyger nu.
Jag tror vi flyr.
Jag tror vi flyr.
Jag tror vi flyger.
Och jag tror vi flyger.
Rakt in i solen.
Rakt in i solen.
Rakt in i solen.
Rakt in i solen.
Men kom då.
Men kom då.
Men kom då.