Jag har raglat över ängar som har blommat sent om natten.
Jag har gömt mig in bland furor och förstått att allt ska fällas.
Fast i myllan som fäder har brukat stångas min längtan för evigt med plikten.
Döpt i forsen som renat vårt sinne klyver jag halmva**t banden till bygden.
Det som ständigt gror inom mig doftar bitterljuva minnen.
Det som håglöst s*utar andas får min själ att vilja stanna.