Högst uppe bland snåren på hällens kalla stormiga topp
Där en ilsken kärring i en kylig mörk grotta alltid bott
Följer smygande ta** och springande fot
En natt av lömska dåd
Själar svarta som sot
Vandrar för nattligt blot
Hon röster förnimmat i träd och vind,
viskan av furor, sången av lind
All vandra från denna vida bygd
För att smaka kärringens häxbrygd
Hon givit vit eld ur brunnen djup,
kom hit nu främling ta dej en sup
Själar vandra för nattligt blot,
ett glömt mordiskt hot
Själar svarta som sot
Vandrar för nattligt blot