Eifur tronar åtråvärd i härlighet Skimrande som fjällbäckens färd mot hav En resa mörk och lång Lågor brinner vördande i var mans härd helande i renaste begär av kraft vädjande och fri Eifur du brann, evigt jag svor Eifur min frid i din famn av liv Söker i din ålderdom den glöd som brann Skinande gåvor i sin ljuvlighet
Ärligt är ditt ljus Eifur du brann, evigt jag svor Eifur Stjärnor faller sörjande i oändlighet isande skärvor av dess liv i mig Ödet ingen svek Begråter ditt rike, känslorna lider Trådar så sköra, av döden du ej kan stjälas Eifur du brann så klart, ditt liv av ljus I evighet