En dag nu gryr ur svunnen tid Rösen manar skogens mörka ed Sälla dig till harg och griftens vida famn Ty jorden ni gav som svedjat land En vilja av tro som aldrig dör Så murken äro ekens stam Åldern minnar unge mannens värv Han giver jorden sitt blot som eken skänker sitt blad Ty jorden ni gav svedjat land En vilja av tro som aldrig dör
Se hurledes korpen far över furan mot en helgad dal där vördnad råda skall, där alver städse bli Ty jorden ni gavsvedjat land En vilja av tro som aldrig dör För forsarnas sång är livets stäv Porla varligt, strömmen äro så skälmsk Ack nejdens f*gra spår, skilda vägar vi gå Ty jorden ni gav...