Först var jag sju, sen var jag tolv
jag hängde på en bakgård och sparkade boll
Vi var i mysteriernas värld
Och alla andra utanför
Vi besteg alla berg på mindre än sekund
Segla skeppen över havet utan att gå på grund
Det är aldrig du det är alltid nån annan stackare som dör
Du sliter som ett lastdjur i Babylons trapp
Allt du lämnat bakom dig ska komma ikapp
Och det känns som om något ska hända inatt
Något är annorlunda mot förr
Jag hör hur mörkret knackar på min dörr
En magiker gav mig vad jag ville ha
Hela mitt liv har jag rest från stad till stad
Jag hänger på repen och det här livet har märkt mig
Sekonderna ropar "res dig upp och gå
Här finns inget att hämta
inget mer att förstå
Ta bakvägen ut
Här är tabletterna mot värken"
Ja, ibland så känns det
Som jag nått backens topp
Jag hör hur fåglar sjunger i trädets topp
Ja, allting förändras när man kommit opp
En känsla du aldrig hade förr
Jag hör hur mörkret knackar på min dörr
Servitrisen ger mig en Dry Martini
Hon är ung och blonderad och läser en tidning
Hon kunde vart min dotter och jag kunde vart hennes älskare
Jag pekar på glaset och hon gör en till
Jag tänker alltmer: "Är det det här jag vill"
För var dag som går
Har spriten allt svårare för att frälsa mig
Hårda dagar slår hårdare än förr
Minnena som plågar dig
Kommer in genom dörrn
Ur skuggorna hör du rösterna
Dom hälsar dig
Ute från gatan
Hör man hur åskan går
Blixtar på himlen river upp blödande sår
Ännu en anledning att inte gå
Jag hör ljud jag aldrig hörde förr
Jag hör hur mörkret knackar på min dörr
Mörkret knackar på min dörr