Som en bricka i m?nskligheten vilken jag ?nskar d?d
Blir mina visioner allt klarare och kraftigare
F?r varje ?r som f?rsvinner
F?r att aldrig ?terv?nda
Jag sk?r mitt k?tt i stirrande besatthet
P? ett s?tt vill jag d?, men jag lever vidare f?r att
Det giftet jag b?r p? skall kunna utnyttjas till fullo
H?r p? jorden
F?r m?nskligheten ?r ett misslyckande
Ett misslyckande utan dess like
En skapelse f?rtj?nt av underg?ng
Ett sjunkande fartyg p? en ?ppen stormande ocean
Leenden, patetiska leenden
?gon, godhetens ?gon
R?ster, glada r?ster
D?d ?t m?nskligheten
Ingen kommer n?gonsin att f?rst? sig p?
Det enorma hat som finns karvat i min sj?l
Ingen kommer n?gonsin att f?rst?
M?h?nda ?r ett lik eller flera en l?sning
F?r var dag ?r som den innan
Var dag f?ds fler som blir en del
Av denna enorma ma**an av idioter
Som varken vet ut eller in: m?nniskor
Jag kan knappt andas
Hatet sticker i mig likt tusen n?lar
Tankarna kan ej beskrivas i ord
F?raktet kan ej i sin helhet f?stas p? papper
Men jag finner tr?sten i att jordens och m?nsklighetens dagar snart ?r r?knade
Han, den Onde, visar det p? alla m?jliga s?tt