Det är när eken fäller löven i december och frosten biter
gräset ner mot sjön och jag vill bara känna dina händer
under jackan när vi ser den första snön ditt läppstift
smakar sött på cigaretten när vintern målar hela världen
vit när vattnet svart dör drack vi på studenten och minnen
blekta med en smak av sprit
Morphene - dina ögon ville gråta - de säger nej när det gör ont
- de säger hur kan du förlåta allt det som gjort så ont
- allting som blev så fult
då gick vi långa vägar om varandra men vi log
om vi träffades på stan nu skrattar vi var aldrig som de andra
vi var mjukare men ändå lika barn och jag vet att vi tråffades
på festen hos en vän till någon vän till någon vän
(till någon vänn, till någon vän) i mörkret i en hall vid
toaletten till Cure och Camouflage och Cure igen
när stiftet raspade mot etiketten efter David Sylvians stilla blev
till jord och gatlyktornas ljus över tapeten medan natten frös
till is och hösten dog det är när eken fäller löven i december
och minnena blir kött och blod av snö men aldrig nånsin
mera dina händer du gick och sa mitt kött är också hö
Morphene - dina ögon ville gråta - de säger nej när det gör ont
- de säger hur kan du förlåta allt det som gjort så ont
- allting som blev så fult
Morphene - dina ögon ville gråta - dom sa nej och nej igen
- de säger nej och nej igen, och nej, de säger nej och nej igen.