Du är en tjej på 18 år som bor i en småstad utanför Lund
Du var där när vi spelade i trappen för ett gäng som inte kom in
Och du skriver det var den bästa musikupplevelse du haft
Varför bor du där så långt bort?
Jag i stan, du i Staffanstorp
Vi kan aldrig bli något, det skulle kännas fel
Du har min skiva, jag har ditt mejl
Vad är det för typsnitt som du valt?
Så tunt och sidleds, så underligt
Så jag läser ditt mejl om och om igen och scrollar upp och ner
Jag tänker på din blus och röda kjol
Och om du har en pojkvän där du bor
Jag undrar hur han tar på dig
Och när han gör det, tänker du då på mig?
Jag rakade av mitt hår när jag var 21
Jag tänkte "hoppas att det händer någonting nu"
Du förstår, Mamma, jag är artig och snäll
Allt är ditt fel, Mamma, allt är ditt fel
Nej nu jävlar får det här vara nog
Måste dra härifrån och hitta mig själv
Ännu en kommentar på vår sajt
Vad fan, ska jag leva på folks beröm och andras drömmar?
Jag vill bara ha en hand i min